Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal
och du kan komma att omdirigeras.


Är du vårdpersonal?
Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal.
Du kommer nu att skickas vidare till vår startsida.
The following content is restricted for consumers only.
You will be redirected.
Födoämnesallergi

Kan det vara mjölkallergi?

Födoämnesallergi

Har patienten drabbats av eksem, förstoppning eller diarré? Misstänker du att en födoämnesallergi orsakar besvären? Komjölksproteinallergi är en av de vanligaste födoämnesallergierna under det första levnadsåret och drabbar cirka tre procent av alla nyfödda barn.

 

Födoämnesallergier och icke-allergisk överkänslighet kan vara bekymmer under småbarnsåren. En tidig diagnos är viktig för att minska lidandet. 

 

Icke-allergisk överkänslighet

När kroppen inte kan smälta, eller reagerar på, vissa naturligt förekommande beståndsdelar i maten uppstår en icke-allergisk överkänslighet. Det kan till exempel röra sig om intolerans mot laktos eller fruktos. Vissa barn reagerar även på tillsatser eller konserveringsmedel. Icke-allergisk överkänslighet involverar inte immunförsvaret och är mycket vanligare än födoämnesallergier. 

 

Födoämnesallergi

Födoämnesallergier uppstår när kroppens immunsystem reagerar på vissa, normalt ofarliga, allergiutlösande ämnen (allergener) i livsmedel. Allergenerna är nästan alltid proteiner. 

 

Vissa allergener orsakar fler reaktioner än andra. Här är de åtta allergener som står för cirka 90 procent av alla allergiska reaktioner hos barn:

  • Ägg
  • Mjölk
  • Soja
  • Fisk
  • Vete
  • Skaldjur
  • Nötter
  • Jordnötter

 

Födoämnesallergi blir allt vanligare

Förekomsten av födoämnesallergier, särskilt under de första levnadsåren, har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Därför är det en utmaning att hitta bra sätt att både förebygga och behandla födoämnesallergier på. 

 

Komjölksproteinallergi

Komjölksproteinallergi är en av de vanligaste födoämnesallergier hos barn. Den här typen av allergi debuterar i allmänhet när barnet är runt 3-5 månader, men kan också utvecklas senare i livet. 

 

Även om komjölksprotein är ett av de vanligaste allergenen bland spädbarn och barn, kan diagnosen vara svår att ställa. Ammande barn kan reagera på de komjölksproteiner som går över via modersmjölken och barn som dricker modersmjölksersättning kan reagera på komjölksproteinet i ersättningen. I båda fallen ser immunförsvaret proteinerna som främmande. För att skydda sig frigör kroppen naturliga ämnen, såsom histaminer, som i sin tur triggar den allergiska reaktionen.

 

Laktosintolerans är inte samma sak som komjölksproteinallergi 

Komjölksproteinallergi och laktosintolerans förväxlas ofta eftersom vissa symtom, som diarré, är likartade. Men det är skillnad: Laktosintolerans är en oförmåga att smälta laktosen (mjölksockret) som finns i komjölken, medan komjölksproteinallergi är en immunreaktion mot proteinerna i mjölken. Laktosintolerans är dessutom extremt sällsynt före tre års ålder, även hos dem med komjölksproteinallergi.