Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal
och du kan komma att omdirigeras.


Är du vårdpersonal?
Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal.
Du kommer nu att skickas vidare till vår startsida.
The following content is restricted for consumers only.
You will be redirected.

Sväljsvårigheter är ett vanligt hälsoproblem. Mycket kan göras för att hantera symptomen och förbättra välbefinnandet.

FÖRSTÅ DYSFAGI

Dysfagi (sväljsvårigheter) är ett medicinskt tillstånd som relaterar till svårigheter att svälja fasta ämnen eller vätskor. En person som lider av dysfagi kan antingen ha svårigheter att forma en bolus (massan av mat som ska sväljas) i munnen eller svårigheter att flytta bolusen från munnen till magsäcken.

 

Att svälja är en komplex process som involverar flertalet muskler, körtlar och nerver. Sväljprocessen inkluderar tre tydliga faser, där varje fas kontrolleras på sitt eget sätt. Dysfagi kan uppkomma från en störning i någon eller flera av dessa sväljfaser.

De tre sväljfaserna:

Fas 1: oral fas – när tuggan bearbetas i munnen

Maten tuggas, fuktas av saliv och pressas ihop för att forma en bolus. Tungans och kindens muskler transporterar bolus till bakre delen av munnen.

Fas 2: faryngeal fas – tidig genomfart genom svalget

Bolus passerar svalget (pharynx) och fortsätter ner i matstrupen (esofagus) medans struplocket (epiglottis) stänger struphuvudet (larynx).

Fas 3: esofagal fas - sen genomfart genom matstrupen

Bolus passerar matstrupen (esofagus) för att slutligen nå magsäcken.

Sväljsvårigheter kan uppkomma vid alla åldrar men är mer vanligt hos äldre individer. Nästan 14% av populationen över 50 års ålder har kliniska tecken på dysfagi. Eftersom dysfagi kan leda till andra hälsoproblem är tidig diagnos tillsammans med rätt behandling den bästa rekommendationen för god livskvalité hos patienter med sväljsvårigheter.

 

Vad är orsaken till dysfagi?

Dysfagi orsakas ofta av sjukdomar eller skador på nervsystemet, spasmer i musklerna i matstrupen eller andra tillstånd som fysiologiskt blockerar eller orsakar avsmalnad av matstrupen. Dysfagi kan uppkomma i samband med sjukdomstillstånd som till exempel vid stroke, huvud- och halscancer, en trakeostomi, Alzheimers och Parkinsons. Hos äldre kan sväljsvårigheter uppkomma på grund av förändringar i nerv- och muskelfunktion vilket utvecklas med åldern, samt även vid brist på tänder, dåligt passande proteser, otillräcklig salivproduktion eller sår på tunga eller tandkött.

 

Vilka är riskerna med dysfagi?

Dysfagi leder ofta till att måltiden blir någonting smärtsamt, stressigt och mindre njutbart. Svårigheter att svälja kan därför leda till minskat intag av mat och dryck. Många individer söker inte vård, men även om vård söks är det inte alla symptom som nämns för vårdpersonal då symptomen t ex kan relateras till åldrandet i sig eller en eventuell sjukdom. Det leder tyvärr till att få individer får en korrekt diagnos och rätt medicinsk behandling. Om symtomen får fortgå kan de så småningom leda till allvarliga hälsokomplikationer som undernäring, uttorkning, viktminskning och luftvägsinfektioner (som t ex lunginflammation).

 

Det kan alltså vara en utmaning för individer med dysfagi att få i sig tillräcklig mängd näringsämnen. En vårdplan, vilken anpassar hur mat och dryck intas, är därför en viktig del i behandlingen. En ytterligare aspekt är att personer med dysfagi tyvärr undviker sociala aktiviteter då många av dem har inslag av mat och dryck.

 

Screening av dysfagi

Trots att det finns stora hälsorisker kopplade till dysfagi är tillståndet fortfarande inte tillräckligt välkänt och många patienter är underdiagnostiserade. Studier visar att endast 25% av individer med dysfagi är diagnosticerade. Därför är systematisk screening av högriskpatienter motiverad för en tidig behandling av dysfagi. På så sätt kan man effektivt identifiera svårighetsgraden av symptomen, rekommendera rekommendera en lämplig behandling vid ett tidigare skede och därmed undvika hälsoriskerna.

IDENTIFIERA TECKEN PÅ DYSFAGI

Systematisk screening för dysfagi förbättrar patientutfall

Studier tyder på att det saknas formella protokoll för screening av dysfagi i det kliniska arbetet. Man har i en stor studie sett att endast 40% av vårdinrättningarna har ett program för systematisk screening implementerat.

Läs mer om screening

 

Identifiera tecken på dysfagi med EAT-10

Ett bra screeningverktyg ska vara snabbt och enkelt. Screeningverktyget EAT-10 är ett frågeformulär på 10 delar och tar ungefär 4 minuter att gå igenom. Det är bevisat att EAT-10 identifierar individer med kliniska tecken på dysfagi.

Läs mer om att identifiera tecken på dysfagi

Börja använda EAT-10 nu

 

Vidare evaluering av kliniska tecken på dysfagi

Volume-viscosity swallow test (V-VST) är en känslig klinisk metod för att identifiera personer vars sväljfunktion kan förbättras genom att inta vätskor av en specifik volym och viskositet. En viktig egenskap hos V-VST är att testet kan bidra till att identifieringen av sväljsvårigheter blir än mer noggrann t ex genom att även upptäcka tyst aspiration.

Läs mer om och börja använd V-VST nu