Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal
och du kan komma att omdirigeras.


Är du vårdpersonal?
Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal.
Du kommer nu att skickas vidare till vår startsida.
The following content is restricted for consumers only.
You will be redirected.

När patienten är hemma

MEDICINSK UPPFÖLJNING

Det mest betydelsefulla måttet vid uppföljning av sondnäringsbehandling är kroppsvikt. Kraftig viktnedgång ökar risken för undernäring som är en allvarlig komplikation med risk för ökad dödlighet. Om patientens vikt förändras kan det bero på att hon/han får i sig fel mängd sondnäring och/eller vätska, eller att patienten behöver en annan typ av sondnäring. Dietisten kan då göra en näringsberäkning av patientens behov och ge en ny ordination för att balansera vikten. Patienter som själva har möjlighet uppmuntras att väga sig själva en gång per vecka.


De vanligaste tecknen på intolerans mot sondnäring är gaser, diarré eller förstoppning. Några patienter får även kräkningar, reflux eller svullen mage som kan kopplas till reaktioner mot sondnäringen. Diarré kan till exempel bero på att tarmen inte är van vid denna typ av mat, att näringen tillförts för fort eller att man behöver byta till en annan typ av sondnäring. Om sondnäringen är för kall kan detta också ge obehag. Oftast får den som försörjer sig endast på sondnäring en mindre mängd avföring, vilket inte behöver tyda på förstoppning. I de fall patienten har obehag ska de vanliga råden vid förstoppning efterföljas med bland annat ökat vätskeintag och/eller katrinplommonjuice. Patienten ska kontakta sjukvården när de upplever symtom från mag- och tarmkanalen.


HYGIEN OCH SKÖTSELRÅD

Hygien och rätt skötsel av sonden är viktigt för att förhindra komplikationer. Sårinfektion runt katetern är den vanligaste komplikationen, och det är därför är det viktigt att alltid ha rena händer i samband med sondmatning. Området runt sonden ska rengöras varje dag med en mild tvål och ljummet vatten.


Hos patienter med nasogastrisk sond måste man vara uppmärksam så att det inte uppstår trycksår på näsvingen. Man bör också rengöra i näsan med en fuktig kompress och ta bort eventuella krustor. Det går bra att duscha och bada med en nasogastrisk sond. Med en gastrostomi eller jejunalsond kan man duscha, men man bör vänta med att bada tills sårkanalen läkt.


Det är viktigt att spola sonden före och efter måltid med 20 till 50 ml rumstempererat kranvatten. Spola en gång per dag även om sonden inte används. En PEG ska roteras varje dag för att inte växa fast.


BYTE AV UTRUSTNING

Droppaggregat och aggregat till pumpar rekommenderas att bytas ut varje dag. Sonden kan användas under en längre period och tid för byte beror på vilket material sonden är gjord av och när funktionen försämras. Många slangar håller i upp till ett år. Sprutor finns både för engångs- och flergångsbruk, de senare kan tvättas och återanvändas.

Se vanliga frågor kring vardagslivet med sondmatning


LEVA SOM VANLIGT

När en patient får sondnäring kan det göra att man känner sig utanför i den sociala samvaron. Dels kan man inte äta som tidigare men det är också vanligt att vara självmedveten kring sin sondnäring, särskilt med nasogastrisk sond. Många saknar smaken av mat och att äta väldigt mycket. Särskilt i början med sondnäring kan man känna sig nedstämd över förändringen som skett. Det är också mer att tänka på vid träning, resor och umgänge. Saker som man förut gjort utan att tänka särskilt mycket på kräver plötsligt planering. Ändå är det viktigt att påminna sig om att det mesta som man tidigare har tyckt om att göra går bra att fortsätta med. Ibland behöver patienten stöd från exempelvis en psykolog eller en kontaktsjuksköterska för att ta sig tillbaka till de aktiviteter som hon/han tidigare uppskattade.


Resa med sond

Det går bra att resa med sondnäring. Var noga med att beräkna hur stor mängd näring som behövs under resan, samt eventuell extra vätska om patienten reser till en varm plats. Det finns särskilda föreskrifter om hur man ska packa sin sondnäring inför en flygresa. Om patienten har en näringspump finns det speciella ryggsäckar som kan hjälpa patienten att bli mer mobil. Dessa gör det lättare att ta med sig sondmaten ut.


Det sociala livet

När en patient precis har ordinerats sondnäring kan umgänget med andra kännas krångligt. Det är mycket som ska packas med om man ska äta när man är ute och umgås med andra. Att inta sondnäring kräver också att det finns möjlighet att kunna sitta eller ligga ner en stund, och det behöver man kanske höra sig för om innan. Med sondnäring är det många som inser hur mycket av vårt umgänge som kretsar kring mat och dryck. Måltider är viktiga sociala situationer för oss människor och varje individ måste hitta sitt sätt att hantera det. En nasogastrisk tub kan vara ett extra hinder för människor att vilja umgås med andra, då de upplever att de ser sjukare ut. Det är väldigt viktigt att uppmuntra till sociala kontakter och visa på vad som är möjligt eftersom det bidrar mycket till livskvaliteten.


Besöka restaurang

För en patient med sondnäring kan det kännas jobbigt att besöka restauranger. Man kanske inte vill inta sondnäringen vid restaurangbordet så att andra kan se på, men heller inte hoppa över helt att äta.


Viktigt att komma ihåg är att det ändå är många med sondnäring som besöker restauranger och är väldigt bekväma med det. De tar sin sondnäring tillsammans med de andra i sällskapet och känner sig delaktiga i umgänget. En annan lösning är att äta innan restaurangbesöket. Klarar patienten av att äta och dricka en mindre mängd är det en möjlighet att minska storleken på en rätt.


Motion med sondnäring

Det går bra att patienter med sond eller gastrostomi tränar. De flesta typer av aktivitet går bra men det är viktigt att rörelserna inte drar för mycket i området kring sonden. Att simma går bra så länge området kring infarten är läkt och vattnet är rent.


Vid omfattande fysisk aktivitet, särskilt när mängden eller intensiteten ändras, är det bra om en dietist ser över så att närings- och energibehovet fortfarande tillgodoses.

För vårdpersonal

LADDA NER CHECKLISTOR

 

Patientinformation

TILL DIG SOM FÅR SONDNÄRING

När det är dags för patienten att på egen hand administrera sondnäringen dyker det säkert upp frågor och funderingar. Här finns svaren på några av de vanligaste


Skriv ut och ge till patienten

Ladda ner patientinformation