Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal
och du kan komma att omdirigeras.


Är du vårdpersonal?
Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal.
Du kommer nu att skickas vidare till vår startsida.
The following content is restricted for consumers only.
You will be redirected.

Vanliga frågor

HUR VIKTIG ÄR MUNHYGIENEN?

Det är mycket viktigt att vara noggrann med munhygienen, även om patienten inte äter. Saliven är viktig för munhälsan och då man inte stimulerar mun och svalg på samma sätt vid sondmatning minskar salivproduktionen. Detta kan leda till att slemhinnorna blir sköra vilket ökar risken för svampangrepp och karies. Förebygg genom att borsta tänder och tunga noga flera gånger varje dag med en extra mjuk tandborste och skölj munnen med kolsyrat vatten Förutsatt att patienten kan svälja kan det vara bra att använda ett salivstiumulerande preparat.

VAD GÖR JAG OM PATIENTEN FÅR DIARRÉ?

Om sondmatningen ges för fort kan det utlösa diarré. Ibland kan det då vara bra att övergå från bolusmatning till en mer kontinuerlig matning. Läkemedel som patienten tar kan också ge diarré. Vanligt är att antibiotika orsakar lös avföring. Det kan även vara ett tecken på intolerans och du kan behöva byta till en annan typ av sondnäring. Även för kall sondnäring kan i vissa fall kan orsaka diarré. Tänk på att det vid diarré kan finnas ett ökat vätskebehov då vätska förloras genom avföringen.

PATIENTEN KLAGAR ÖVER MAGSMÄRTOR VID MATNING

Det kan bero på att sondnäringen ges för snabbt. Minska hastigheten på tillförseln och låt måltiden ta minst en halvtimme vid tillförsel av större mängder sondnäring. Man kan också prova att dela upp näringen på fler tillfällen och ge en mindre mängd varje gång. Både för varm och för kall vätska kan orsaka smärta i magen. Smärtor kan även vara ett tecken på förstoppning.

PATIENTEN MÅR ILLA OCH KRÄKS

Ofta går det att komma tillrätta med illamående och kräkningar genom att minska på hastigheten för tillförsel av sondnäring, med 25-50 ml/tim och därefter successivt öka hastigheten igen. Ibland kan behandling med läkemedel krävas för att dämpa illamåendet.

HUR HANTERAR JAG FÖRSTOPPNING?

Oftast får den som försörjer dig endast på sondnäring en mindre mängd avföring. I de fall misstanke om förstoppning finns ska de vanliga råden vid förstoppning efterföljas med bland annat ökat vätskeintag och/eller katrinplommonjuice.

KAN JAG GE LÄKEMEDEL VIA SONDEN?

Läkemedlen bör, om möjligt, vara i flytande form eller vattenlösliga tabletter, men vissa tabletter kan även krossas och slammas upp i vatten. För att undvika stopp bör sonden spolas med 20-50 ml vatten före och efter läkemedel ges. Om flera läkemedel ska tillföras, administrera ett i taget och spola sonden mellan varje läkemedel.

BYTE AV UTRUSTNING

Droppaggregat och aggregat till pumpar rekommenderas att bytas varje dag. En sond kan användas under en längre period och tid för byte beror på vilket material sonden är gjord av och när funktionen försämras. Slangarna håller olika länge. Läs informationen som finns på förpackningen. Sprutor finns både för engångs- och flergångsbruk. De senare kan tvättas och återanvändas.

ATT KLARA SONDMATNING HEMMA

När patienten lämnar vårdinrättningen, kontrollera att hon/han har följande med sig hem för att klara av sondmatning på egen hand.

  • Sondnäring
  • Aggregat för gravitationsmatning eller pump
  • Sondsprutor att spola igenom sonden med
  • Droppställning
  • Eventuell nutritionspump
  • För nasogastrisk sond behövs även ett stetoskop och tejp för att fixera sonden mot kinden.
  •  

    PERSONLIG HYGIEN

    Med en nasogastrisk sond kan patienten duscha och bada. Med en gastrostomi eller jejunalsond går det bra att duscha men man bör vänta med att bada tills sårkanalen läkt.

    ÄTA OCH DRICKA SOM VANLIGT

    Det som avgör om patienten kan äta och dricka är om det finns ett medicinskt hinder att svälja eller inte. Själva sonden påverkar inte möjligheten att äta i de fall patienten har förmåga att tugga och svälja mat. En läkare kan avgöra om det är lämpligt att kombinera vanlig mat med sondnäring och en dietist kan beräkna hur mycket sondnäring som behövs om patienten samtidigt äter. Även om en patient inte kan svälja går det bra att tugga och sedan spotta ut mat om det är någon särskild smakupplevelse du vill ha. Att tugga mat är dessutom en bra förberedelse inför att så småningom börja äta. Det finns dock undantag. Många strokepatienter kan inte spotta ut och inte heller svälja sin egen saliv.

    För vårdpersonal

    LADDA NER CHECKLISTOR

     

    Patientinformation

    TILL DIG SOM FÅR SONDNÄRING

    När det är dags för patienten att på egen hand administrera sondnäringen dyker det säkert upp frågor och funderingar. Här finns svaren på några av de vanligaste


    Skriv ut och ge till patienten

    Ladda ner patientinformation