Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal
och du kan komma att omdirigeras.


Är du vårdpersonal?
Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal.
Du kommer nu att skickas vidare till vår startsida.
The following content is restricted for consumers only.
You will be redirected.

När patienten kommit hem

KOPPLA IHOP UTRUSTNINGEN

För att klara en sondmatning hemma behöver patienten ha tillgång till följande. Detta skrivs ut av en dietist om patienten bor hemma och tillhandahålls av vårdgivaren om patienten är på ett boende.
  • Sondnäring
  • Aggregat för gravitationsmatnig eller pump
  • Sprutor till att spola igenom sonden med och till att spruta in luft vid auskultation av nasogastrisk sond
  • Eventuell nutritionspump
  • Droppställning
  • För en nasogastrisk sond behövs även ett stetoskop och tejp för att fixera sonden mot kinden eller näsan

  • Sondnäringen är förpackad i plastflaska/-påse eller i glasflaska som hängs på en droppställning när patienten ska få maten. Sondnäringen ges ibland med hjälp av en nutritionspump som lånas ut av vårdgivaren. Ett aggregat kopplas först till sondmatsförpackningen och sedan eventuellt via nutritionspumpen till sonden/matningslangen. Kom ihåg att spola igenom sonden med 25-50 ml rumstempererat kranvatten före och efter varje måltid.

     

    UPPTRAPPNING AV SONDNÄRING

    För att undvika komplikationer från mag-tarmkanalen behöver sondnäringen trappas upp under flera dagar. Vanligtvis ligger patientens kaloribehov mellan 25 till 50 kcal/kg kroppsvikt och dag.

    EXEMPEL PÅ UPPTRAPPNINGSSCHEMA VID PEG


    Dag 1: ¼ av dagsbehovet, 50 ml per timme
    Dag 2: ½ av dagsbehovet 100 ml per timme
    Dag 3: ¾ av dagsbehovet, 150 ml per timme
    Dag 4: upp till hela dagsbehovet, 150-200 ml per timme

    Observera att upptrappningen ser annorlunda ut vid t.ex. jejunalsond och att upptrappningsschemat bör anpassas individuellt.

    FÖRVARING AV SONDNÄRING

    Oöppnad sondnäring kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad förpackning kan i ett slutet system förvaras i 24 timmar i rumstemperatur, men så fort systemet bryts, t.ex. genom att koppla bort aggregatet från patienten, minskar hållbarheten till 4 timmar. Går inte hela förpackningen åt på en gång, skriv datum och klockslag på påsen och ställ in den i kylskåp. Öppnad förpackning kan i kylskåp förvaras i högst 24 timmar.


    Bakterietillväxt i sondnäring är vanligt då den näringsrika lösningen är perfekt för bakterier att växa i. Om sondnäring med bakterietillväxt i skulle ges till patient finns risk för svår matförgiftning.


    Hur varm eller kall sondnäringen ska vara när den ges avgör patienten. Generellt gäller att för varm eller kall sondnäring inte brukar upplevas som behaglig. Sondnäring kan tas fram ur kylskåp 30 minuter före matning eller värmas i ett ljummet vattenbad för att uppnå lämplig temperatur.


    HYGIEN OCH SKÖTSELRÅD

    Hygien och rätt skötsel av sonden är viktigt för att förhindra komplikationer. Sårinfektion runt katetern är den vanligaste komplikationen, och det är därför viktigt att alltid ha rena händer i samband med sondmatning. Området runt sonden ska rengöras varje dag med en mild tvål och ljummet vatten.


    Hos patienter med nasogastrisk sond så måste man vara uppmärksam så att det inte uppstår trycksår på näsvingen. Man bör också rengöra i näsan med en fuktig kompress och ta bort eventuella krustor.


    Det går bra att att duscha och bada med en nasogastrisk sond. Med en gastrostomi eller jejunalsond kan man duscha, men man bör vänta med att bada tills sårkanalen läkt.


    Det är viktigt att spola sonden före och efter måltid med 20 till 50 ml rumstempererat kranvatten. Spola en gång per dag även om sonden inte används. En PEG ska roteras varje dag för att inte växa fast.


    BYTE AV UTRUSTNING

    Nasogastriska sonder bör bytas efter 1-3 månader (ibland upp till sex månader, beroende på material).


    En PEG byts vanligtvis ut mot en gastrostomitub (med ballong) eller gastroport/knapp efter 6-8 veckor. Det första bytet görs på sjukhus, men sedan kan den oftast bytas i hemmet var 3:e till 4:e månad eller om funktionen försämras på grund av till exempel ett stopp.


    Matningsslangar byts omkring var annan vecka medan sondmatningsaggregat byts efter varje måltid.


    VAD KAN GES I SONDEN?

    Sonden är mycket tunn och det kan lätt bli stopp. Därför är det viktigt att både vårdgivare och patient är väl informerade kring vilka läkemedel som går att administrera via sonden. Läkemedlen bör om möjligt vara i flytande form eller vattenlösliga tabletter, men vissa tabletter kan även krossas och slammas upp i vatten. För att undvika stopp bör sonden spolas med 20–50 ml vatten före och efter läkemedel ges. Om flera läkemedel ska tillföras, administrera ett i taget och spola mellan varje läkemedel.


    Normalt rekommenderas endast att ge sondnäring och vatten genom sonden på grund av risk för stopp i slangen.


    Tunnflytande dryck går däremot bra, till exempel buljong eller lite kaffe. Näringsdryck går också bra, men kan behöva spädas med vatten. För att efteråt få bort eventuella rester är det viktigt att spola ordentligt med vatten efteråt.


    UPPFÖLJNING AV PATIENTEN

    Vikt

    Det mest betydelsefulla måttet vid uppföljning av sondnäring är kroppsvikt. Kraftig viktnedgång ökar risken för undernäring som är en allvarlig komplikation med risk för ökad dödlighet. Om patientens vikt förändras kan det bero på att hon/han får i sig fel mängd sondnäring och/eller vätska, eller att patienten behöver en annan typ av sondnäring. Dietisten kan då göra en näringsberäkning av patientens behov och ge en ny ordination för att balansera vikten. Patienter som har möjlighet uppmuntras att väga sig själva en gång per vecka.


    Intolerans

    De vanligaste tecknen på intolerans mot sondnäring är gaser, diarré eller förstoppning. Några patienter får även kräkningar, reflux eller svullen mage som kan kopplas till reaktioner mot sondnäringen. Ibland kan det hjälpa att byta till en annan typ av sondnäring, men intoleransen kan även ha andra orsaker. Diarré kan till exempel bero på att tarmen inte är van vid sondnäring eller att näringen tillförs för fort. Oftast får den som försörjer sig endast på sondnäring en mindre mängd avföring, vilket inte behöver tyda på förstoppning. I det fall patienten har obehag ska de vanliga råden vid förstoppning efterföljas med bland annat ökat vätskeintag och/eller katrinplommonjuice. Patienten ska kontakta sjukvården när de upplever symtom från mag-tarmkanalen.


    Intag av vätska

    De flesta sondnäringar innehåller 80 till 85 procent vatten och därför behövs endast en mindre mängd vatten tillföras för att patienten ska få i sig tillräckligt med vätska. Lösningar som är mer energitäta kan däremot innehålla så lite som 60 procent vatten. Normalt brukar man rekommendera 20 till 30 milliliter per kilo kroppsvikt och dag, eller cirka 1,5 till 2 liter vätska.

    EXEMPEL PÅ UTRÄKNING AV VÄTSKEBEHOV


    Vätskebehov: 2000 ml
    Sondnäringintag: 2200 ml
    Vätskeinnehåll sondnäring: 80 procent
    Ytterligare vätskebehov: 2000 ml – 1760 ml = 240 ml vatten

    VÄNJA SIG VID SONDMATNING

    En sond eller gastrostomi innebär en omställning, både psykiskt och fysiskt. Duscha, gå ut och handla, och sova är exempel på sådant som man behöver vänja sig vid att göra med sonden.


    Duscha och bada med sond

    Med en gastrostomi och jejunalsond rekommenderas patienten att duscha fram till att sårkanalen läkt. Då går det bra att bada. Med en nasogastrisk sond går det bra att bada direkt.


    Sova med sond
    Matning på natten kan vara en fördel då patienten äter vanlig mat under dagen och man inte vill störa aptiten. Att sova och samtidigt vara kopplad till en nutritionspump kan innebära en anpassning för patienten beroende på vilken sovställning hon/han är van vid.


    TIPS: För patienter som behöver ha med sig sin sondnäring, kan en ryggsäck till utrustningen vara till hjälp och göra så att patienten blir mer rörlig för att kunna resa, motionera och umgås på stan eller hemma hos andra.


    HANTERA KÄNSLOR

    När en patient precis har ordinerats sondnäring kan det uppkomma många frågor kring det praktiska. Bakom alla frågor kan det ibland dölja sig en oro för allt det nya. Att vara orolig för att göra fel, tankar på hur livet nu ska bli och att känna sig nedstämd över situationen är alla vanliga reaktioner. Många har också funderingar och sorg kopplat till den sjukdom som låg till grund för att de från början fick sonden. Ibland kanske det är lättare att fokusera sina bekymmer på mer praktiska aspekter av det som sker. Att i dessa fall uppmuntra till kontakt med vården för att få prata om sina tankar och känslor, och för att få stöd, kan i många fall hjälpa.


    SONDMATNING I VARDAGEN

    När en patient får sondnäring kan det göra att man känner sig utanför i den sociala samvaron. Dels kan man inte äta som tidigare men det är också vanligt att vara självmedveten kring sin sondnäring, särskilt med en nasogastrisk sond. Många saknar smaken av mat och att äta väldigt mycket. Särskilt i början med sondnäring kan man känna sig nedstämd över förändringen som skett. Det är också mer att tänka på vid träning, resor och umgänge. Saker som man förut gjort utan att tänka särskilt mycket på kräver plötsligt planering. Ändå är det viktigt att påminna sig om att det mesta som man tidigare har tyckt om att göra går bra att fortsätta med. Ibland behöver patienten stöd från exempelvis en psykolog eller en kontaktsjuksköterska för att ta sig tillbaka till de aktiviteter som hon/han tidigare uppskattade.

    VANLIGA FRÅGOR


    HUR VIKTIG ÄR MUNHYGIENEN?

    Det är mycket viktigt att vara noggrann med munhygienen, även om patienten inte äter. Saliven är viktig för munhälsan och då man inte stimulerar mun och svalg på samma sätt vid sondmatning minskar salivproduktionen. Detta kan leda till att slemhinnorna blir sköra vilket ökar risken för svampangrepp och karies. Förebygg genom att borsta tänder och tunga noga flera gånger varje dag med en extra mjuk tandborste och skölj munnen med kolsyrat vatten Förutsatt att patienten kan svälja kan det vara bra att använda ett salivstiumulerande preparat.

    VAD GÖR JAG OM PATIENTEN FÅR DIARRÉ?

    Om sondmatningen ges för fort kan det utlösa diarré. Ibland kan det då vara bra att övergå från bolusmatning till en mer kontinuerlig matning. Läkemedel som patienten tar kan också ge diarré. Vanligt är att antibiotika orsakar lös avföring. Det kan även vara ett tecken på intolerans och du kan behöva byta till en annan typ av sondnäring. Även för kall sondnäring kan i vissa fall kan orsaka diarré. Tänk på att det vid diarré kan finnas ett ökat vätskebehov då vätska förloras genom avföringen.

    PATIENTEN KLAGAR ÖVER MAGSMÄRTOR VID MATNING

    Det kan bero på att sondnäringen ges för snabbt. Minska hastigheten på tillförseln och låt måltiden ta minst en halvtimme vid tillförsel av större mängder sondnäring. Man kan också prova att dela upp näringen på fler tillfällen och ge en mindre mängd varje gång. Både för varm och för kall vätska kan orsaka smärta i magen. Smärtor i magen kan även vara ett tecken på förstoppning.

    PATIENTEN MÅR ILLA OCH KRÄKS

    Ofta går det att komma tillrätta med illamående och kräkningar genom att minska på hastigheten för tillförsel av sondnäring, med 25-50 ml/tim och därefter successivt öka hastigheten igen. Ibland kan behandling med läkemedel krävas för att dämpa illamåendet.

    HUR HANTERAR JAG FÖRSTOPPNING?

    Oftast får den som försörjer dig endast på sondnäring en mindre mängd avföring. I de fall misstanke om förstoppning finns ska de vanliga råden vid förstoppning efterföljas med bland annat ökat vätskeintag och/eller katrinplommonjuice.

    KAN JAG GE LÄKEMEDEL VIA SONDEN?

    Läkemedlen bör, om möjligt, vara i flytande form eller vattenlösliga tabletter, men vissa tabletter kan även krossas och slammas upp i vatten. För att undvika stopp bör sonden spolas med 20-50 ml vatten före och efter läkemedel ges. Om flera läkemedel ska tillföras, administrera ett i taget och spola sonden mellan varje läkemedel.

    BYTE AV UTRUSTNING

    Droppaggregat och aggregat till pumpar rekommenderas att bytas varje dag. En sond kan användas under en längre period och tid för byte beror på vilket material sonden är gjord av och när funktionen försämras. Slangarna håller olika länge. Läs informationen som finns på förpackningen. Sprutor finns både för engångs- och flergångsbruk. De senare kan tvättas och återanvändas.

    ATT KLARA SONDMATNING HEMMA

    När patienten lämnar vårdinrättningen, kontrollera att hon/han har följande med sig hem för att klara av sondmatning på egen hand.

  • Sondnäring
  • Aggregat för gravitationsmatning eller pump
  • Sondsprutor att spola igenom sonden med
  • Droppställning
  • Eventuell nutritionspump
  • För nasogastrisk sond behövs även ett stetoskop och tejp för att fixera sonden mot kinden.
  •  

    PERSONLIG HYGIEN

    Med en nasogastrisk sond kan patienten duscha och bada. Med en gastrostomi eller jejunalsond går det bra att duscha men man bör vänta med att bada tills sårkanalen läkt.

    ÄTA OCH DRICKA SOM VANLIGT

    Det som avgör om patienten kan äta och dricka är om det finns ett medicinskt hinder att svälja eller inte. Själva sonden påverkar inte möjligheten att äta i de fall patienten har förmåga att tugga och svälja mat. En läkare kan avgöra om det är lämpligt att kombinera vanlig mat med sondnäring och en dietist kan beräkna hur mycket sondnäring som behövs om patienten samtidigt äter. Även om en patient inte kan svälja går det bra att tugga och sedan spotta ut mat om det är någon särskild smakupplevelse du vill ha. Att tugga mat är dessutom en bra förberedelse inför att så småningom börja äta. Det finns dock undantag. Många strokepatienter kan inte spotta ut och inte heller svälja sin egen saliv.

    För vårdpersonal

    LADDA NER CHECKLISTOR

     

    Patientinformation

    TILL DIG SOM FÅR SONDNÄRING

    När det är dags för patienten att på egen hand administrera sondnäringen dyker det säkert upp frågor och funderingar. Här finns svaren på några av de vanligaste


    Skriv ut och ge till patienten

    Ladda ner patientinformation