Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal
och du kan komma att omdirigeras.


Är du vårdpersonal?
Detta material är endast tillgängligt för vårdpersonal.
Du kommer nu att skickas vidare till vår startsida.
The following content is restricted for consumers only.
You will be redirected.
Amning och komjölksproteinallergi
AMNING

Amma spädbarn med mjölkproteinallergi

Att få diagnosen komjölksproteinallergi kan vara oroande och ta bort lite av glädjen med att amma. Vi hjälper dig så att du kan fortsätta njuta av dessa värdefulla stunder med din baby.

 

Amning är den bästa lösningen för dig och ditt spädbarn. Även om ditt barn fått diagnosen komjölksproteinallergi kan du fortsätta amma. Läkaren kommer att hjälpa dig att hitta en lämplig kost för hantera ditt barns allergi. Råden kan variera beroende på hur allvarliga symtomen är eller om barnet är allergiskt mot fler födoämnen.

 

För barn med komjölksproteinallergi där bröstmjölken inte räcker till, eller för de barn som av någon anledning inte kan ammas, finns specialnäringar fria mjölkprotein.

Varför amning är viktigt och bra

Ju tidigare desto bättre

  • När man ammar den första timmen efter födseln får det nyfödda barnet i sig råmjölk, full av viktiga näringsämnen och vitaminer.
  • Amning rekommenderas under de första sex månaderna.

Känslomässiga fördelar

  • Du och ditt barn utvecklar ett starkt känslomässigt band.

Ger dig och ditt barn ett skydd

  • Bröstmjölk innehåller många skyddande ämnen som är bra för det lilla spädbarnets hälsa, tillväxt och utveckling. Det minskar även risken för att barnet ska utveckla sjukdomar senare i livet.
  • Mammor som ammar har en minskad risk att drabbas av diabetes, bröst- och äggstockscancer.


Varför amning är viktigt och bra

Vilken sorts näring är bäst för barnet?

Det enda sättet att åtgärda symtomen vid komjölksproteinallergi är att utesluta komjölk från barnets mat.

 

Det är viktigt att du inte experimenterar med att ge barnet en mjölkfri kost innan du fått rekommendationer och råd från läkaren.

 

Om det inte är möjligt att enbart amma, eller om amningen kompletteras med ersättning, kan läkare eller dietist hjälpa dig att välja en produkt som inte innehåller mjölkprotein.


I nedanstående tabell beskrivs skillnaderna mellan de olika typerna av produkter.

 

eHF

AAF

Vad är det?

eHF står för "extensively hydrolyzed formula", och är produkter baserade på extensivt hydrolyserat protein. Det betyder att proteinet i komjölken som orsakar barnets allergiska reaktion har brutits ner kraftigt (hydrolyserats).

AAF står får "amino acid formula", och är produkter baserade på fria aminosyror. I de här produkterna ingår inget komjölksprotein.

Vad består det av?

Komjölksproteinet har brutits ner i mindre delar, vilket innebär att barnets immunsystem inte känner igen det.


I de här produkterna ingår även andra näringsämnen som främjar barnets tillväxt och utveckling. För att efterlikna bröstmjölk så mycket som möjligt, innehåller vissa eHF-produkter laktos.

De här produkterna består av fria aminosyror, vilka utgör byggstenar för protein. De innehåller inga hela, eller mindre delar av komjölksprotein.

I de här produkterna ingår även andra näringsämnen som främjar barnets tillväxt och utveckling.

För vilka barn är produkten lämpligt?

 

Detta är förstahandsvalet för barn som fått diagnosen komjölksproteinallergi.

 

Dessa produkter rekommenderas för barn med svår komjölksproteinallergi, flera födoämnesallergier eller barn vars symtom inte förbättrats av en produkt med hydrolyserat protein (eHF).

När och hur ditt barn introduceras till fast föda

En del barn blir tidigt intresserade av mat. Tidigast från fyra månaders ålder kan du låta barnet få smaka små prov av vanlig mat, så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen.

 

Även om du ger små smakprov är det alltså viktigt att fortsätta amma fullt eller ge ersättning som vanligt ända tills barnet är sex månader. Vid cirka 6 månader är det dags att börja vänja ditt barn att äta vanlig mat. Fortsätt att amma eller ge specialnäring som vanligt även under denna period. Du kan läsa mer på www.livsmedelsverket.se.

 

I recept som innehåller mjölk och mjölkprodukter kan du stället använda färdigbladad specialnäring i samma mängd. Tillsätt också gärna lite neutral olja i barnets mat för att höja energiinnehållet.

 

Rådfråga dietist, läkare eller personal på BVC om du är osäker.

Kan det vara komjölksproteinallergi?

Genom att svara på några enkla frågor i symtomtestet kan du hjälpa läkaren att avgöra om ditt barn har komjölksproteinallergi.



Symtomtest

Var förberedd inför läkarbesöket

Läkaren kommer att undersöka ditt barn och fråga om du noterat några symtom. Om allergi misstänks kan din läkare göra olika tester för att ställa en diagnos.

Mer information om hur läkaren ställer diagnos


Symtomdagbok